Funderingarna kring döden, och vad som egentligen händer i hjärnan då kroppen stängs ned för den sista vilan, fortsätter i Kvanthopp. Den här gången får vi höra vad Nobelpristagaren Arvid Carlsson har att säga om saken. Arvid Carlsson fick Nobelpriset i medicin 2000 för sina upptäckter om hjärnans signalämnen, eller hjärnans kemiska språk. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi
Då vi dör, då hjärtat redan har slutat slå, händer någonting besynnerligt i våra hjärnor. EEG-kurvan går i topp, hjärnan fyrar av en sista intensiv kaskad av nervsignaler. Vilket samband har det här med nära döden-upplevelserna som folk berättar om? Vad vet vi egentligen om dödsögonblicket sett ur hjärnans synvinkel? Hör några av världens främsta hjärnforskare och läkare ge sin syn på saken. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi
Numera betraktas tecknade serier mest som underhållning och tidsfördriv. Men så har det inte alltid varit. Leo Gammals har intervjuat forskaren Ralf Kauranen som forskar i hur våra myndigheter har använt tecknade serier som propaganda och för att lära ut folkvett. "Tomas i Brännby" eller "Turmiolan Tommi" från 1858 räknas av vissa som Finlands första tecknade serie. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi
GRACILE är en sjukdom som drabbar spädbarn, så gott som endast i Finland, alltid med dödlig utgång. Ordet är en förkortning, men en träffande sådan, säger professor Vineta Fellman som identifierade mutationen bakom syndromet. - Barnen är väldigt gracila och späda, som små älvor. Men det finns hopp för GRACILE-barnen, om Fellmans arbete bär frukt. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi
Virusforskaren Jan Konvalinka berättar om det han ägnar största delen av sin tid åt att forska i: HI-viruset. Hur långt har vi kommit i slaget mot HIV och AIDS? Är viruset besegrat? Hur farligt är det på riktigt jämfört med andra virus? Redaktör för inslaget är Marcus Rosenlund.
Värt att veta så här i influensatider. Den tjeckiske ledande virusforskaren Jan Konvalinka berättar om varför virusepidemier inte ska underskattas. Och vad är ett virus egentligen? Är det ens liv? Redaktör för inslaget är Marcus Rosenlund.
Erik M Snellman gräver i historien för sydamerikanska länders namn, följ med på en imaginär resa! Marcus Rosenlund intervjuar professor Harry Bouwman om mobila tjänster - behöver man verkligen ta del av t.ex. facebook o twitter? Hör också om den första Boeing 747-resan 1969. Redaktör för Kvanthopp är Ulrica Fagerström.
På Antarktis njuter medlemmarna i expeditionen Finnarp 2011 just nu av sensommarvärmen där. Eller nåja, minus tolv grader, men allt är relativt. Vi ringer upp forskningsstationen Aboa i Drottning Mauds land och hör vad som är på gång där. Så ska vi också ta del av en ny svensk doktorsavhandling som lyfter fram hur kommunikationsproblem inom vården äventyrar patientsäkerheten. Ulrica Fagerström intervjuar Kerstin Ådal som har funderat på hur livsfarliga mänskliga missar på sjukhusen kunde fås att minska. Redaktör för Kvanthopp är Marcus Rosenlund.
Vad väntar NASA nu då månfärderna är ett avlägset minne och rymdskyttlarna står permanent parkerade i väntan på att tas in på museum? Är det en våghalsig och ambitiös spurt till Mars, eller ett sakta borttynande medan kommersiella aktörer tar över rymdtrafiken? Dr. Kevin Fong från University College London, själv NASA-medarbetare, säger att det nu gäller att ställa siktet högre än någonsin förr.
"Stämningen ute på Kennedy Space Center var någonting i stil med en blandning av ett bröllop och en begravning. Dels den där känslan av att man firade kulminationen av 30 års hårt arbete, men samtidigt av att man tog farväl av något storslaget som man aldrig mer skulle få uppleva." Dr. Kevin Fong, NASA-medarbetare och ledande expert på rymdmedicin glömmer aldrig dagen då rymdskyttelns era tog slut.
Vi har känt till atomens struktur i mer än 100 år nu, men vad vet vi om den här legoklossen som allting bygger på? Vi talade med Markus Norrby, färsk doktor på temat atomkluster. Sedan ska Ulrica Fagerström tala med Johanna Mäkelä, nyutnämnd professor i matkultur vid Helsingfors universitet om olika aspekter kring vårt dagliga bröd? och pizza? och lite sushi. Redaktör för Kvanthopp är Marcus Rosenlund.
Det har gått rykten om vad som är på gång, kommenterar docent Kenneth Österberg vid Helsingfors universitet. Om Higgs-bosonen hittas betyder det att vi måste förstå hur den sönderfaller och vilken teorin är bakom den. Jakten är inte slut än. Om nyheten nu är falskt alarm så får vi tänka om. Redaktör: Marcus Rosenlund, för Kvanthopp i Radio Vega.
Finns det nåt gemensamt mellan borgåbon Emma och uleåborgsbon Jari förutom att de båda två ogillar att skida, älskar glass och lider av diabetes typ 2? Ja den typen av frågor kan i princip komma fram då man sysslar med att söka gemensamma nämnare i den vetenskapsgenre som kallas för epidemiologi. Här får du höra om detektivarbetet att undersöka förekomst av och riskfaktorer för olika folksjukdomar. Specialforskare Markku Peltonen som är chef för enheten för folksjukdomar- epidemiologi och förebyggande på institutet för hälsa och välfärd intervjuas av Ulrica Fagerström.
Vinden ven, det var mörkt och det var kallt, eller? Hur var livet i 1600-talets Norden? Vad blev man lycklig/ olycklig av då? Och hur förklarade folk sin olycka/ lycka? Kristiina Savin är forskare inom idé - och lärdomshistoria vid Lunds universitet och doktorerade nyligen på ämnet lycka och olycka i det tidigmoderna Sverige. Hör henne samt Nils-Erik Villstrand, professor i nordisk historia vid åbo akademi, samt folk på stan i Karis fundera på livet på 1600-talet. Redaktör är Ulrica Fagerström.
Forskningscentralen VTT har i flera års tid jobbat med att utveckla en tunn lins som motsvarar ett mer avancerat mikroskop. Linsen ska kunna användas tillsammans med en mobiltelefonkamera, vilket gör att mikroskopförstoringarna snabbt och enkelt kan skickas vidare över hela världen. Produktionen av färdig produkt sker via spinoff-företaget Keeploop. Kvanthopps Ulrica Fagerström fick tillsammans med specialforskare Henrik Sandberg bekanta sig med en prototyp.
Tusentals lampor på olika håll i Helsingfors dirigerar hur huvudstadsborna ska gå, cykla och köra sina bilar. Följ med till trafikledningscentralen därifrån ljusen kontrolleras med hjälp av ett flertal datorprogram.
Redaktör är Ulrica Fagerström, fotografer Sasha Silvala och Mika Tertsunen, klippare Irma Degerman.
Följ med till Sulo Karjalainens storrovdjurscenter i Kuusamo där han i 20 år tagit hand om björnar. Hör också Sanna Kokko från vilt- och fiskeriforskningsinstitutet berätta om aktuell björnforskning i Finland.
Redaktör Ulrica Fagerström, fotograf Paulus Markkula, klipp Jan Finne.
Dagens och morgondagens plaster handlar mer än tidigare om att man redan vid tillverkningen bör beakta avfallet.
Exempel på det är bionedbrytbara plaster som efter användning förmultnar samt plaster som görs av biologiskt material som efteråt utan problem kan brännas. I framtiden kommer det sannolikt också att bli mer lönsamt att återanvända plast.
Också plaster med extra egenskaper, s.k. multifunktionella plaster, kommer att få en större roll, tror avdelningschef Mikael Paronen på Arcadas plasttekniklinje.
Redaktör Ulrica Fagerström, fotograf Timo Silvonen, klipp Pia Patrikainen.
I Finland finns det tusentals master, kanske tiotusen, ingen vet exakt. Alltså master för gsm/3G-trafikens basstationer, kameramaster, radarmaster, strålkastarmaster m.fl.
Besök ett företag som planerar, bygger och installerar master. Produktchef Timo Friman visar runt.
Redaktör Ulrica Fagerström, fotograf Eero Poskela, klippare Anne Halttunen.
Följ med på en tur upp i Yles sändningstorn i Böle! Vilken funktion har tornet idag och hurdan teknik finns här? Kari Risberg, direktör för radio och tv på Digita berättar.
Redaktör Ulrica Fagerström, fotograf Eero Poskela, klippare Asta Pystynen.
Bekanta dig med några av de robotar som forskningsgruppen GIM sysslar med vid Aaltouniversitetet i Otnäs! Redaktör Ulrica Fagerström, fotograf Sini Järnström, klippare Markku Pulkkinen.
Ohjelmien todellinen julkaisuaika Areenaan saattaa vaihdella. Esimerkiksi suorien lähetysten tallenteet julkaistaan lähetyksen päättymisen jälkeen viiveellä, joka yleensä on noin ohjelman keston verran.