Aktuellt 17

I Idlib har situationen blivit outhärdlig

  • 42 min
  • 10 kk 20 pv

Situationen i den syriska provinsen Idlib tvingar en miljon civila på flykt undan bombningarna.
Men Turkiet har stängt sin gräns och hotar med att låta de 3,5 miljoner syriska flyktingar som redan finns i landet passera vidare till Europa.

Redan nästa vecka möts inrikesministeriet o migrationsverket för att samtala om det praktiska arbetet med att ta emot 175 flyktingbarn från de grekiska öarna. Det är myndigheterna på plats som föreslår vilka barn de rekommenderar att Finland tar emot.

Vänsterförbundets partiordförande Li Andersson fördömer i starka ordalag de hatfyllda skriverier som har förekommit på ett Twitterkonto grundat av en partianställd. I dag klarnade det att verksamhetsledaren för partiets västra områden, Misha Dellinger avgår. Det var han som grundade kontot.

Åbo Hovrätt friade de två irakiska bröderna som stod åtalade för mord i terroristiskt syfte. Bröderna frias i brist på bevis.

Lähetykset

  • pe 28.2.2020 17.00 • Yle Vega

Jaksot

  • Statsministerpartiet SDP klättrar starkt i Yles nyaste partimätning - det här reflekterar corona-pandemin: folk förenas i kristid och vill gärna stöda en stark ledare

    I Österbotten har flera småföretag gått från nederlag till framgång - genom att helt enkelt sadla om i Corona-tider

    Dystrare ekonomi-nyheter har vi ändå från EU - euroländernas ministrar har nämligen fortfarande inte lyckats komma överens om det enorma stödpaketet för att stävja Corona - om en timme fortsätter man förhandla igen

    Det man lyckats komma överens om på EU-nivå är ändå ett stödpaket till de afrikanska länderna - vi ska prata mer med vår medarbetare om det och om corona-läget i Afrika

    Joe Biden eller Donald Trump - nån av de här två herrarna blir USA:s president i höst - Corona-krisen kan bli avgörande för utången i valet

  • Nu lyfter regeringen mera lån och stimulerar många olika sektorer i sviterna av corona-epidemin- en fråga om värderingar - sa underviningsminister Li Anderssom på den en timme långa presskonferens om tilläggsbudgeten.

    600 miljoner euro skjuts till för skyddsutrustning och mediciner
    - epidemin är bara i sin början men ändå börjar vi vara nära brist på skyddsutrustning - om några veckor är Finland i bästa fall självförsörjande i fråga om ansiktsmasker.

    Alla som är papperslösa får grundläggande vård i och med corona-epidemin - men alla vågar inte söka vård på offentliga sidan - och det kan öka smittspridningen.

    Premiärminister Boris Johnson är fortfarande på sjukhus - vem leder Storbritannien genom dessa turbulenta tider? Bland annat det frågar vi oss i dagens sändning

  • Regeringen inleder nu sina sedvanliga rambudgetförhandlingar, men omständigheterna är allt annat än normala. Alla ropar på mera krispengar, men alla kommer inte att kunna få vad de vill ha.

    Vad händer nu med regeringsprogrammet och med alla stora reformer? Hur mycket måste staten skuldsätta sig? Och när blir det dags för ett massivt spartalko? Frågorna är många.

    Också Estland kämpar med en enorm ekonomisk kris. Många experter tror ändå att lilla Estland hör till de länder som bäst kan klara sig ur krisen ekonomiskt.

    En avgörande fråga här är när gränserna öppnas igen. Finlands regeringen meddelade ändå idag att man nu inför ännu striktare gränsrestriktioner. Gränserna mot både Estland, Sverige och Norge täpps till för nästan all trafik, vilket också drabbar Åland som behöver utomståndehjälp för sin sjukvård.

    Vi ska ändå börja i Sverige där coronaepidemin fortsätter att förvärras. Takten har tillfälligt avtagit en aning, men fortfarande dör i snitt 40 personer per dygn. Totalt har 591 personer avlidit - det är en ökning med 114 personer mot i går. Och antalet bekräftade smittofall är nu uppe i 7700.

    I Sverige börjar man nu göra sig redo för hårdare restriktioner. Riksdagen verkar vara redo att ge regeringen större maktbefogenheter, men ett regelrätt undantagstillstånd är inte aktuellt.

  • Regeringen vill börja ta i bruk ny teknologi i kampen mot coronaviruset. Enligt kommunikationsminister Timo Harakka utvecklar man som bäst en mobilapplikation, med vilken myndigheterna ska kunna spåra och bryta smittokedjorna.

    Datasäkerhetsexpert Mikael Albrecht välkomnar idén och tycker att vi redan länge borde ha haft den här sortens systemet. Att utveckla det under hård tidspress leder däremot lett till allvarliga missar som kan äventyra individens integritet.

    Regeringen har fortfarande inte bestämt sig om västgränsen - ska den stängas eller inte också för arbetspendling? I svenska Norrbotten, är man i desperat behov av finländska vårdare. Därför erbjuder man nu intensivvårdsplatser i utbyte mot att Finland håller gränsen öppen.

    Stockmann upplever sina kanske galnaste dagar någonsin. Coronakrisen har tvingat den redan svaga varuhuskoncernen på knä, och nu väntar företagssanering. Kan något längre rädda anrika Stockmann och vad händer med det finlandssvenska kapitalet?

    Medan resten av Finland kämpat mot coronan, har Raseborg kämpat för sin samjour. I dag kom ändå det beska beskedet: samjouren slopas trots ihärdigt motstånd. Vi diskuterar argumenten för och mot beslutet.

  • Det ska bli svårare för finländska företag att gå i konkurs i coronatider, meddelade regeringen vid sitt dagliga infotillfälle.

    Informationen från regeringen har flödat pålitligt under den senaste tiden. Mindre pålitligt har det varit med den lagstadgade svenskan i den informationen - som skulle vara extra viktig när det är fråga om liv och död.

    I Sverige har coronaviruset fått fäste på äldreboenden, och den svenska strategin att hantera krisen fotsätter sättas på prov.

    Detsamma gäller Frankrike som tar grannländernas sjukvård till hjälp, och i ännu högre grad USA som nu tampas med en allt mera eskalerade smittokvot som påverkar både vardagsliv och valåret.

  • Skol- och kultursektorn höll i rodret under dagens informationstillfälle från regeringen, och frågorna var många nu när skolorna fått smaka på coronavardagen.

    Det går att konstatera att utmaningarna att hålla skolgången rullande i isoleringstider är många- och risken att det drabbar de som redan behöver stöd är stor.

    Och ute i världen tacklar man coronaepidemin på lite olika sätt - EU lanserar ett lånepaket för att hålla företagen flytande när europeiska länder stänger in sig allt mer, medan brasiliens president håller dem flytande genom att vägra släcka ner samhället överhuvudtaget.

    I Ryssland har man gått på linjen att allt är under kontroll, men den senaste tidens politiska aktivitet från presidentens håll tyder på att allt inte är så lungt som man ville påskina.

  • Regeringens hårda åtgärder mot coronan verkar ha effekt, och nu lägger man i ytterligare en växel och ökar testkapaciteten. Men hur mycket är ännu oklart.

    Samma taktik har Tyskland tagit till, och med stor framgång. Men där vill man nu gå ännu längre och införa mobilövervakning för att effektivare kunna spåra misstänkta smittofall, vilket väcker hård kritik.

    Statsminister Sanna Marin såg mindre sammanbiten ut idag. Regeringens åtgärder verkar fungera och stödet från folket växer. Det är ändå för tidigt att andas ut. De svåraste besluten ligger sannolikt framför oss ännu.

    Samtidigt som själva sjukdomen inte längre sprids lika snabbt, växer oron över de sociala konsekvenserna. I synnerhet nu när skolorna fortsätter vara stängda. Hur kan till exempel barns rättsskydd tryggas, nu när ingen har insikt i deras instängda familjeliv? Barnombudsman Elina Pekkarinen medger att situationen är mycket oroväckande.

  • Finlands gränser till Sverige ska stängas ännu ordentligare, så att också arbetsresors över gränsen stoppas. Det här är en stor fråga både för Åland och Torneå.

    Regeringen inför nu också arbetsplikt för vårdarna på grund av coronaepidemin. Bland vårdarna råder stor ovisshet om vad det här innebär i praktiken.

    Mitt i hälsokrisen ska vårdarna nu dessutom försöka avsluta sina löneförhandlingar, kollektivavtalet löper ut idag. Ett gyllene förhandlingsläge kunde man tänka sig, men vårdarna tänker inte strejka.

    Rekordmånga finländare hotar att få sparken eller att gå i konkurs. Staten prioriterar därför nu småföretagarna, men hur långt räcker stöden? Det behövas nämligen mer än bara ekonomisk förstahjälp.

    Coronakrisen kräver också räddningsinsatser på europeisk nivå. Krisländer som Italien och Spanien kräver att unionen kommer till undsättning och räddar dem från totalkollaps. Men kommer till exempel Finland att gå med på det?

    Undantagstillstånd utnyttjas också lätt av autoritära stater, vilket sker i Ungern där premiärminister Viktor Orban nu roffar åt sig ännu mera makt.

  • Finland fortsätter hållas nedstängt ännu i veckor, signalerar regeringen. Restaurangförbudet är redo träda i kraft och skolor och dagisar ser ut att fortsätta hålla stängt.

    Också det politiska undantagstillståndet drar ut på tiden. Hur länge kan parlamentarismen vara i pausläge innan det blir ett problem? Vi frågar Åsa von Schoultz, professor i statsvetenskap.

    Redan nu finns det tecken på att regeringens hårda åtgärder har haft en viss effekt. Smittofallen ökar nu i långsammare takt och kurvan håller på att plattas till. Ännu är det ändå för tidigt att hurra, påpekar hälsovårdsexperter.

    Samtidigt ser det också lite ljusare ut i Sverige, fast man där valt en helt annan strategi.

    Hoppfulla signaler från Norden alltså, men i Italien och Spanien fortsätter alltjämt den desperata kampen mot coronan - en förklaring kan ligga i antibiotikaresistensen.

  • Grundlagsutskottet har förkastat regeringens förslag på att stänga Nyland, och riksdag och regering fortsätter i övrigt också med att skrynkla pannorna kring alla de detaljer som kräver uppmärksamhet under coronaepidemin.

    Men vilka är de besluten som fattats, och vad är det de kräver av Finlands politiker och befolkning egentligen - både praktiskt och moraliskt?

    I Sverige har man valt en helt annan linje än resten av Europas isoleringstaktik, men trots det skördar coronaepidemin allt fler dödsoffer
    - i dag blev det dags att presentera en ny plan för hur man ska tackla läget.

    Och i pandemins kölvatten förändras inte bara den praktiska vardagen, utan också den politiska retoriken - på Twitter börjar tydliga mönster framträda på hur epidemin bidrar till en politisk samstämmighet, och var man, allvaret till trots, passar på att plocka politiska poänger för en framtid efter Covid-19.

  • Nyland ska stängas av för att hantera spridningen av coronaviruset, och polisen står i startgroparna men när stängningen ska ske låter vänta på sig ytterligare en dag, medan man synar det juridiska ramverket i sömmarna.

    Och i riksdagens grundlagsutskott diskuterar man utöver isoleringen av Nyland också andra specialåtgärder - nämligen vem som ska arbeta och när och vem som ska bli tvungen att göra det.

    Medan man jobbar på situationslösningar på hemmaplan i Finland, konstaterar Utrikesministeriet att det är ett antal tusen finländare på väg hemåt från utlandet - och att de som absolut inte måste hem kanske borde stanna där de är.

    Inom EU håller man sessioner på distans för att jobba fram ett ekonomiskt coronastödpaket, medan USA klubbat igenom alla stödpakets moder - 2000 miljarder dollar ska ut till det amerikanska folket och företagen - ett stödpaket som trots situationens allvar varit föremål för partipolitiska stridigheter.

  • THL har idag kommit med en dystrare prognos för coronaepidemin. Över 11 000 smittade befaras behöva sjukvård, en tredjdel av dem intensivvård.

    Trycket på att fatta snabba beslut är stort och de planerade ny restriktioner verkar allt mera befogade. Det krävs ändå juridisk konsensus och noggrannhet, när regeringen nu för första gången någonsin ska stänga krogar och isolera Nyland.

    Martin Scheinin professor i juridik, frågar sig om det verkligen är befogat att isolera hela Nyland, eftersom rörelsefriheten här till våra mest grundläggande rättigheter.

    I många länder har man redan stängt alla restauranger. Hit hör också Belgien där de coronarelaterade dödsfallen nu ökar i rasande takt. Vi har träffat uppgivna krögare i ett tyst och tom Bryssel.

    Skillnaderna mellan de nordiska ländernas insatser mot coronakrisens ekonomiska följder väcker diskussion. I Finland anser många att övriga Norden pumpar in miljarder, medan Finland bara ger lånegarantier. Men så enkelt är det inte, förklarar ekonomireporter Patrik Schauman.

Kuuntele myös

    Muualla Yle.fi:ssä